Hello Africa, tell me how you're doing

Göteborg är fan i mig en trevlig stad! Kom till gamla jobbet på eftermiddagen på torsdagen. Kramades med gamla chefen och fick mig en uppdatering. Släntrade in på Magics rum och gaggade som om jag aldrig varit borta. Var nästan på väg till postfacken för att kolla om där låg nåt till mig.

After Work på fredagen med gamla jobbarkompisar och Duck. God mat och trevlig samvaro. Kvällen åtnjöts senare på Klara och ännu senare på Sticky. Gamla goa Sticky. Det hade byggts om lite och fixats, och nog fanns där mest youngsters kvällen till ära, men det var ju fredag! Hur som helst roligt. Även lördagskvällen/natten spenderades där. Desto fler och äldre där denna gång.

Hemresan blev en dag tidigare än beräknat. Kände att det inte var fel med en extra dag här hemma. Hostan har ännu inte riktigt gett med sig, men det är mycket bättre. Jag tror på teorin om att det kommer bli bättre i Tunisien där det är annan luft och inga pollen. Men vi får banne mig ta det piano med luftkonditioneringen tror jag. Man kan få lite olika halsinfektioner och sånt.

Nåja. Nu beger jag mig. Mot Afrika helt enkelt. Och passande nog såg jag självaste Dr Alban med just Hello Africa på MTV idag. Jag tyckte det var roligt.

Ironi

Jag blidde lite sjuker häromdagen. Det började nog redan i söndags, men då trodde jag mest att jag var bakis. Jag sov nästan hela dagen. Några gånger hade jag lite svårt att andas, men jag tänkte inte så mycket på det. På måndagen åkte jag hem till mamma eftersom vi skulle vaccinera oss mot hepatit A på vårdcentralen här. Lite jobbigt var det på morgonen, och jag hade en liten period när jag flåsade lite och hostade en del under dagen, men inte så farligt.

På kvällen brakade det lös. Jag hostade och hostade. Rösten försvann och det sved i halsen. Sen var det det här med att andas. Jag fick koncentrera mig på varje andetag. Det var vidrigt. Så på tisdagsmorgonen var det jag som ringde sjukvårdsupplysningen, sen bar det av till akuten.

Nåja, allt detta är ok nu. Flåsar fortfarande en del och kroppen är svag, men det är på bättringsvägen. Vila, vila och åter vila är tydligen medicinen. Det och lite cortison och till natten en liten skvätt morfin, sen är det ok.

Lite stressad har jag känt mig med tanke på att jag åker till Göteborg imorgon, och direkt därefter bär det ju av till Tunisien. Inte läge att bli sjuk, liksom. Så jag fick helt enkelt börja fundera på om det egentligen inte skulle vara bäst att skita i Göteborg... inte värt det att vara dålig i Tunisien. Och inte värt det att må dåligt i Göteborg heller för den delen, när det är semester man är ute efter. Så jag började fundera på det.

Mitt pass ligger på Stampgatan och väntar på mig. I Göteborg. Inget Göteborg - inget pass. Inget pass - inget Tunisien. Så imorgon 09:02 går mitt tåg till Göteborg. No matter what.