Lite häng

Så har jag fått ha henne här ett tag igen, E-L. Det var härligt häng i dagarna tre. Vi hann med lite kortspel, idol, lite öl med olika nationaliteter på det fantastiska haket Skeppsbar, lite shopping, med kortspel, kaffe, 30-årsfest, lite tårar över svunna tider, sömn med huvudena tätt ihop, promenad och slutligen ett farväl på Stockholms Central.

Och nu sitter jag här i soffan. På tv är det inget av värde egentligen, men ändå så sitter jag här, vagt medveten om att det kommer vara väldigt jobbigt att gå upp imorgon igen. Men ändå så går jag inte och lägger mig.

Märkligt.

Herr och fru Brun

Ett vackert par skred till altaret i lördags och är numera herr och fru Brun. Fina tal (jag bölade givetvis på vartenda ett) och härligt sprakande fest.

Bröllop är en sån omtumlande upplevelse. Hela dagen är alldels full av kärlek och lycka och alla är bara glada och fina mot varandra. På bröllop finns inte urtymme för nåt annat på nåt sätt. Man är bara glad rakt igenom.

Det är många som gifter sig nu för tiden. Där är ett område som jag inte alls hänger med på. Men well, well. Jag kanske kommer ikapp. Jag fattar liksom inte. Det går så snabbt. Men vackert, det är det. Det kommer man inte ifrån.

Lite speciell

Min storprins Pontus tycker inte att jag räknas som en vuxen. Han tyckte att det var lite väl töntigt att en 16-åring hade skrivit en önskelista, men att jag gör detsamma tyckte han inte var så konstigt alls...

"Men moster är ju lite speciell, hon är inte vuxen på riktigt. Hon gillar ju att pyssla med olika saker och sånt".

Då får man skriva önskelista också. Så det så!

Tager du, tager jag

Nu har Daniel fått en fru och Anna har fått en man. Hon var den vackraste jag har sett på länge, med gräddfärgad spetsklänning och romantiska flätor i håret.

Bröllopsfesten ägde rum på ett bikergarage och knuttarna själva stod för markservicen och bartendrade. Men det var inte läge att vässa om drinkarna i den baren, det hängde ett silvertejpat baseballträ på väggen bak baren... I den ladan tvättas inte golven efter fest, dom slipas...

Och jag, jag fick en förkylningssjuka lite som en prezent kan man säga. Det stod inte på önskelistan exakt, men... ibland är det bara att tacka och ta emot ändå.

Bröllopsbestyr

Oj oj oj... det är så mycket att stå i! På lördag skrider lillebror till altaret, och då gäller det att vara laddad till tänderna! Imorgon bär det av hem till lilla mamma för häng och förberedelse. Jag har fått det stora förtroendet att se till så att alla anmälda kommer med bussen som ska gå från Brommaplan till kyrkan. Så där ska jag stå med block och penna och pricka av och jäkta på folket.

Men jäsiken så hetsigt det är här hemma idag. Allt som ska med. Man får ju inte glömma nåt! Det är klänning och skor och smycken och smink och hårprylar och... ja, ni vet. Jag är heller inte den mest avslappnade när det gäller att packa.

Förändringar

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den här nya idol-juryn... Jag gillade ju den gamla. Jag har alltid trott att jag gillar förändringar. Men en gång garvade min syrra högt när jag sa det. Sen undrade hon om jag menade allvar.

Det visade sig att hon hade en helt annan uppfattning om mig och förändringar. Hon sa att jag alltid gnäller när saker förändras. Jag muttrade nåt om att det mest var på skämt och när det gällde onödiga förändringar.

Men det är kanske inte så då. Jag kanske är en liten tant som tycker det är jobbigt med förändringar. Jag kommer nog bli en liten gumma som skakar på huvudet och smackar med munnen och tycker att det var bättre förr.

Ja, det kanske är så. Men då är det väl så då. Jag gillar i alla fall gamla juryn bättre.

Satsa högt

Min mamma lever ibland i en egen lite värld. Hon har ibland en tendens att briljera för människor. En gång sa hon att jag skulle bli polis. En annan gång trodde hon att det var psykolog. Kanske hade hon inte en aning om vad sociologi var för nåt, så hon körde på helt enkelt. Chansade lite. När jag läste en blygsam lite kurs i kriminologi sa hon att jag var "som Leif GW och grabbarna".

Jorå.

Nu ligger det en tjänst ute i min gamla hemkommun. Personalchef på kommunen.

Mamma: Sök den! Det fixar du.

Smickrande kanske, men kanske är det dags för lilla mumsan att sticka ut huvudet i den riktiga världen en liten stund?

Jävligt kul i alla fall.

Operation organisation

Japp! Nu har jag börjat. Hösten är på väg med stora kliv och mycket måste förberedas. Förra veckan började jag lite försiktigt att rensa i badrummet och på fredagskvällen gick jag loss med starka medel och skursvamp. Skinande rent blev det!

Jag har sedan legat lågt ett tag och laddat. Idag körde jag igång igen! Garderoberna är rensade och det finns plats för nyförvärv. Tre par skor har fått gå till skohimmelen, andra är putsade och undanstoppade och nygamla förmågor har återfått sin plats i skoskåpet.

Nästa projekt blir köket och alla mer eller mindre viktiga papper och annat smått och gott som finns i mina små gömmor. I'm on fire!

Typisk icke-feber

Om man i snitt torkar 10 olika snoriga näsor om dagen, så ligger man klart i riskzon att bli lite ansatt av diverse virus. Om alla runt omkring en på jobbet går och klagar på olika småkrämpor; illamående, huvudvärk, frossa..., så blir man lätt lite nojjig. I snart två veckor har jag gått runt och haft småsymptom på förkylning. Lite ont i kroppen några dagar, lite huvudvärk och sånt. Så i morse tog jag tempen, bara för att kolla liksom. 35,6. Kan man ha så lågt? Jag blev helt full i skratt. Jag har ju inte feber i alla fall, men under 36? Undrar om den dära termometern funkar?

Typisk icke-feber i alla fall, för att använda logikens termer.

Förkylningssymptom eller inte - i lördags var jag i alla fall odödlig igen. Fantastisk sommarfest hemma hos familjen W, många nya och gamla kära bekantskaper. Jag jonnade hem glad och nöjd framemot morgonkvisten. Ett par timmar senare väcktes jag av två par tassande fötter - P och K kollade om moster var vaken.

På dagen vankades det kommunjippo med loppmarknad. Jag inhandlade ett självlysande 1000-bitarspussel. Fränt utav bara helvete.

Pondus

"När fantomen blir arg stannar blixten."

Så sa en man till min kompis när hon skällde ut sin chef på telefon häromdagen.

Jag blir stolt som tuppen.

Dags att ändra lite traditioner?

Alltså det här med möhippor och svensexor och så. Hur är reglerna egentligen och är det inte lite förlegat? Får inte tjejer vara med på svensexor och snubbar på möhippor? Jag vet ju att det inte "brukar vara så", men hur står det i etikettsboken? Jag själv har bara varit med på en enda möhippa i mitt liv (och vi var bara tjejer), och ingen svensexa. Men nu ska min brolla gifta sig och jag vill ju gärna få vara med en lite sväng på hans svensexa. Men jag är inte inbjuden. Hans blivande fru har ingen tärna, men däremot en best man hon också. Fick han vara med på hennes möhippa? Vilket för mig till nästa fråga: Är det inte så att alla kvinnliga deltagare på bröllopet skall (enligt regeln då) bjudas in till möhippan? Jag blev nämligen inte inbjuden att delta i blivande svägerskans möhippa, fastän jag uttryckt intresse av detta. Är inte det konstigt?

Och när Kotten ska gifta sig, ska inte jag få vara med på hans svensexa då? Jag tänker göra revolt. Det är dags att städa upp lite i den här regelboken. Man kan ju tydligen tumma på reglerna gällande vilka som ska få delta i spektaklerna, då får man banne mig tumma på andra regler också. Man kanske ska skriva en ny regelbok? Slopa lite gammalt, tillsätta lite nytt. Det är ändå 2008 nu och saker och ting är inte alltid som det "brukar vara".

Ok, det blir lite vin ändå med Ölandsgatans finest.

Äntligen fredag! Veckorna har börjat gå på speed igen, men den här dagen har varit lite av en milstolpe. Chefens sista dag. Mycket märkligt. Ingen visste riktigt hur de skulle bete sig, jag tror de flesta helt enkelt undvek henne. I did. Men vi fick tårta i alla fall.

Just nu känns det som att jag skulle vilja lägga mig ner och sova eller gå ut och dricka ett glas vin eller två. Men jag orkar inte riktigt ta tag i nåt av alternativen. Så jag sitter kvar här i soffan och slöglor på tv. Kvalitet!

Imorgon ska jag ta tag i mig själv igen. Lovar.

Myshelg

Efter allt strul och alla konstiga saker som har hänt på jobbet de två senaste veckorna bestämde jag mig för en helg i hemmets lugna vrå. Förra helgen var det halloballoo både fredag och lördag, spikat och klart redan i förväg - inget jag kunde ta mig ur.

Men den här helgen var det dags. Fredag kväll spenderades i köket där jag återigen bakade Morrans fantastiska knäckebröd. Jag hann även städa lite lätt i mon förfallna längenhet. Lördag morgon var jag uppe med tuppen (den som stiger upp vid tio...) och tvättade och fortsatte städa. Var klar redan vid lunchtid och satt och rullade tummarna en stund. Pontus ringde och frågade om han fick sova hos moster, och visst fick han det. När han kom drog vi ut på stan, käkade på McD, hyrde film och inhandlade kvällens förnödenheter i form av chips, saft och lite godis.

Gustaf och Spiderwick blev kvällens val. Helt ok. Vi var ute en sväng och kollade på den förmörkade månen, sen läste vi Harry Potter och knoppade in.

Nu sitter vi här och kollar tv. Frukosten är avklarad och klockan är bara kvart i tio! Jag tror inte jag har varit up and about så här tidigt en söndag på flera år!

Lite ledsen blev jag när jag kom på att det är söndag. Jag gick upp min sista sovmorgon den här veckan.

Darn!

Semester?

Ja, men kan man få ta lite semester igen kanske? Det är total kaos på mitt jobb. KAOS! Chefen har slutat, hon kommer inte tillbaka mer. Det är väl ok, jag har inte varit odelat förtjust i henne hela tiden. Men som grädde på moset, som man brukar säga, fick vi oss också en liten vattenläcka! Hela golvet på en avdelning var fullt av gult, äckligt vatten och i väggarna bubblade sig vattnet bakom färgen. Kusligt likt läckan jag hade i min lägenhet i Göteborg...

Så dom fick riva upp golvet och lite i väggarna och, hrm, hoppsan! Satt väggen ihop med bron som precis revs? Tokigt. Så vi tittade rakt upp i himlen och väggen svajjade olycksbådande i blåsten. Ingen fara sa en byggare. Eh, jo! sa en annan (mycket yngre och sötare variant). Mycket riktigt. I morse när vi kom till jobbet var det stora sprickor i väggen, så idag tog dom bort den. Ena lekhallen stod med ett hål i sidan kan man säga.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, så jag skrattar mig genom dagen och stirrar i väggen på kvällarna.

Helt slut.

Semester

Då var det slut för den här gången. Har haft en mycket bra semester. Alldeles nöjd. Jag har:

*jobbat lite kontor
*tvättat
*lagt pussel
*läst bra böcker
*varit i Kroatien
*gått vilse i främmande land i totalt mörker
*snorklat i fantastiskt klart vatten
*blivit vettskrämd av en dykare för jag trodde han var en huge fisk
*stuckit mig på en sjöborre
*spelat totala världscupen i kort och förlorat
*sett en blå man
*smugglat sprit
*grillat
*spelat minigolf
*dragit till Malmö
*käkat falafel
*badat mitt i stan
*blivit invaderad av nyckelpigor
*sett en spindel käka upp en fluga
*dansat
*skrattat
*suttit fast på en tåg i nio timmar
*haft picnic
*fått en praktfylla och blivit omhändertagen av lillebror - tack för det!
*druckit öl
*varit på poolparty
*varit i skärgården

och lite annat.

Men nu är det alltså över.

So long, my friends!

Väskan är packad, blommorna är vattnade och disken är diskad. Mammas gamla visdomsord ringer i öronen:

"Det är skönt att komma hem till ett rent hem."

så jag städade lite lätt också.

Nu far jag.

Packa pappas kappsäck

Det här med att packa är inte riktigt min kopp. Jag går in i det med stora ambitioner om att packa litet och smart. Det slutar alltid med kaos. Jag fattar inte vad det är som är så svårt. Jag gör listor, jag lägger fram. Jag räknar och tar bort. Minimerar. Men sen åker allt med i alla fall. Jag tar bort en sak och lägger till en annan istället. Och hela tiden vet jag att hälften kommer att vara oanvänt när jag kommer hem.

Jag ska vara borta sju dagar i Kroatien. På dagarna ska vi sola och bada. Bikini. Möjligen en strandklänning. På kvällarna ska vi väl äta middag ute och lite sånt. Sju middagsoutfits. Mer än så behöver jag inte.

Ändå är resväskan typ full.

Det är tur att jag inte behöver ha med mig gummitstövlar i alla fall.

Eller?

Sommarfest

Pju! Festen hos Nilssons var fantastisk! Pressen började redan när vi kom. Hazze tyckte att gästerna var så papi-tå, så vi skulle få visa upp våra kunskaper. Alla fick varsitt protokoll. Sen fick vi var och en smaka på tre olika öl och fylla i vilken som var starköl, tre olika rödvin och gissa vilket som var rioja och tre olika whisky och där skulle vi lista ut vilken som var single malt. Bonuspoäng om man även kunda klura ut märket.

Sen var vi i gång. Vi delades in i fyra lag och körde 5-kamp. Första grenen är en ny OS-gren som kommer inom kort. Rörboll med lådlyra. Det krävs minst tre personer för denna gren. En person ska med hjälp av en lång pinne få upp en tennisboll till ett rör som hänger snett uppe i luften, förslgsvis längs med ett snedtak på ett mindre hus, bollen ska sedan rulla genom röret, på andra sidan står person nummer två beredd att slå iväg bollen med ett tennisracket och person tre ska slutligen fånga bollen i en låda eller hink. Sen roterar man. Det var en rolig gren och mitt lag kom tvåa.

En annan gren var knivkastning och jag överaskade i alla fall mig själv med att sätta första kniven i dörren. Det var faktiskt första gången jag kastade kniv någonsin, så jag är rätt imponerad av mig själv. Efter det gick det dock åt skogen.

Maten som bjöds var marockansk buffé och det var alldeles, alldeles strålande gott! Vin och öl serverades till detta och efterrätten bestod av tårta med mango och jordgubbar samt kaffe med avec. En introquiz förgyllde kvällen och vi var alla glada och belåtna. Den lite äldre generationen tackade för sig, men jag själv blev kvar till halv fyra eller så. Sen var det dags att trampa hemåt. Alldeles nöjd med kvällen.

Igår var jag dock trött och väldigt glad över att semestern äntligen är här!

Fiskfil?

Idag är det fest hos familjen Nilsson som står på planeringen. Mycket trevligt. Det ska bli 5-kamp och marockansk mat. That's all I know.

I natt drömde jag att Sir Hanz Nilsson, E-L:s farsa ringde mig för han behövde hjälp. Han skulle nämligen sy en klänning. När jag kom dit bjussade han på fil. Sen kom Wegdor, E-L:s lillebror, och han hade nån slags fejkbrakare som han kastade så att det verkade som att jag hade lagt värsta rökaren. Då berättade Hazze att han hade doppat döda fiskar i filen jag ätit. Värsta mobbningen! Sen tror jag att jag vaknade.

Jag tror jag är lite nervös för den här 5-kampen.

Mys

Wiiiii! Imorgon får jag semester!!! Jag är så lycklig över det. Inte för att jobbet egentligen är så jobbigt just nu, men det behövs bara lite ledigt helt enkelt. Jag har redan tjuvstartat lite. Igår var jag med en massa brudar och såg SATC. Fantastiskt. I love it. Den kommer nog att få ersätta Dirty dancing som filmen-man-kan-se-närsomhelst. Alltså, Dirty dancing kommer att finnas kvar, men den får lite konkurrens bara. Efter bion tog vi oss en öl. Det blev ingen sex on the beach på Gondolen. Men det var så bra ändå så.

Ikväll har vi ätit och druckit öl på Debaser slussen. Hur bra som helst. Det gör inte ens nåt att jag måste jobba en dag till. Jag skulle kunna sitta här hela natten och ändå komma som en solstråle till jobbet imorgon. En lite tröttare och blekare stråle kanske, men ändock en solstråle. Jag kommer till och med sakna mina barn lite. Dom är ju så fantastiska!

Imorgon kanske det blir en liten aw också, och det är ju ett alldeles förträffligt sätt att fira in semestern på. Jag ska dricka vin varje dag! Oavsett vad som händer så ska jag banne mig ha mig ett glas vin. Vareviga dag i fyra veckor.

På lördag ska E-L:s parenteser ha lite kalas och då ska jag sätta på mig min splitternya volangklänning och gå dit. Och på söndag får jag vara uppe hur länge jag vill, för jag har ingen tid att passa på måndag!

Gött mos!

My baby is back!

Hon är här nu. Söta E-L. Och vi har hängt en del redan. I fredags kom hon bort till Sjögräs där Tove och jag satt och AW:ade lite. Mycket trevligt. Hennes kille kom sen också och det blev ganska så sent. Igår kom hon hit och ställde bilen, för det är svårt med parkeringar i stan. Vi tog oss en liten promenad och det känns som vi aldrig har varit ifrån varandra. Det är härligt! Imorgon ska hon komma hit på mat och kortspel. På onsdag ska vi gå och se SATC och ta en drink. Alla kör glamstilen och dricker cosmopolitan, men mitt gäng är mer inne på att vi ska beställe sex on the beach eller screaming orgasm eller så. Jag tycker det är underbart. Vi får se om jag törs. Annars får jag väl ta en ragnar.

Bowling

Jag var hemma hos min goda vän Sofia i lördags. Vi grillade kyckling och gjorde fransk potatissallad. Smarrigt värre. Vi tog fram gamla foton från vår ungdom och skrattade en del och sen vad det dags för Guitar Hero och Bowling på Nintendo Wii. Jag gör utfall på bowling. Redan på kvällen/natten kände jag mig aningen stel i benen och baken och jorå. Idag är jag stel som en pingvin.

Men helvete vad kul det var! Och jag var ganska bra. Jag vann två bowlingomgångar av tre. Guitar Hero är en annan femma. Jag är inte helt och hållet säker. Jag tror jag ska låna deras hus och öva i smyg. Jag vill inte att någon ska titta. Sen vettni! Då ska jag visa vad jag går för. Sofia var alldeles strålande att titta på. Hon kör med fyra fingrar. Helvete vad flink hon är!

Tvättråd

Oh la la... Snart kommer E-L hit! Jag längtar. Vi ska få hänga en massa i en hel vecka som avslutas med fest. Sweet.

Det finns dock ett par oroande moln på min annars så klara himmel. E-L ska vara borta från sitt hem i tre hela veckor. Hur packar man för en treveckorssemester i fan Sverige? Stockholm och Norrland. Man måste ju ha med sig allt! Vi snackade lite om det i dag, E-L och jag, och kom fram till att hon måste tvätta minst en gång. Det kommer bli en sjuhelvetes packing ändå! Tur dom åker bil! Dom kan fylla hela baksätet om det blir fullt i bakluckan. Tur!

Mitt förslag är helt klart att hon tvättar nästa helg när hon är hemma hos sina parenteser. Då har hon bara rena kläder med sig när hon åker vidare. Jag tror helt klart att det är bästa sättet.

Helt klart bästa sättet.

Ansiktsbehandling

I måndags hade jag och syster en eftermiddag/kväll ihop. Direkt efter jobbet möttes vi upp för en lättare middag och kaffe på det. Vi hann med ett par skoaffärer också, innan det var dags att droppa in på Centralbadet för lite behandlingar. Jag fick ansiktsbehandling av familjen Nilsson i födelsedagspresent, och nu var det dags. Syrran tog sig en klassisk massage. Det var första gången jag var på Centralbadet, och det var ju helt fantastiskt! Jag tror det är nåt man borde unna sig lite oftare. Vi började med att lägga oss i en hängmatta och gagga lite. Vi låg där båda två, och jag oroade mig lite för om den skulle hålla för oss båda. Syrran sa att annars skulle ju inte en stor karl kunna ligga i den, för det är väl vi två hop ungefär. Jag nöjde mig med resonemanget. Bakom oss hängde en stor skylt:

"Bara EN person i hängmattan, tack!"

Men det såg vi inte förrän efteråt. Ansiktsbehandlingen var fin. Skönt med lite ompyssling. Det är tydligen högst olämpligt att operera i ansiktet själv, och speciellt med bara fingrar. Så pass...

Efter våra behandlingar tog vi oss en tur till thermalpoolen. Där satt redan ett par. Ett kärlekspar. Dom hånglade loss lite. Vi klev försiktigt i och tänkte att de slutar nog. Icke. Efter ett tag satte de fart på bubblorna i bubbelpoolen och vi förflyttade oss. Så också de. Fortfarande hånglandes. I bubbelpoolen såg det dessutom ut som att mannen njöt lite för mycket... Lite obehagligt.

Avslut med bastu och dusch. Fantastiskt. Som sagt, något man borde unna sig lite oftare. En gång i veckan var syrrans förslag. Kanske. Eller i alla fall en gång i månaden. Bara att få komma till ett ställe där det är helt lugnt och rofyllt gör ju underverk.

Solnedgång

Midsommar - efter

Jag tror att jag har haft min bästa midsommar ever. Det var så mysigt! Kom fram sent på torsdagskvällen, vi nannade på stubben. Midsommarafton startades upp med ett dopp i havet. Kallt, men fan värt det. Fantastiskt. Sedan var det dags att sätta igång med alla förberedelser. Värdarna hade förberett med ansvarslista för att allt skulle bli gjort; midsommarstång, bära bord på plats, sillunch, 5-kamp, jordgubbstårta... Jag var med i kaffegruppen och vi såg till så att det fanns kaffe.

Det var mysigt och trevligt hela dagen och jag mådde som en prinsessa hela tiden. 50 glada deltagare var vi. Efter lunchen riggades midsommarstången upp på stranden och vi dansade och sjöng de sedvanliga sångerna. På kvällen grillade vi och sen åkte gitarren fram. I ett av de andra husen huserade nån sorts dj, men jag vet inte... Jag höll mig på gitarrverandan.

Igår var det fri lek hela dagen. Vi tog en promenad in till Byxelkrok och käkade pizza oh glass. Sen gick vi hem och vilade lite. På kvällen kollade vi fotboll ute på verandan. Kallt som fan, men mysigt. Filtarna åkte fram. Idag begav vi oss hem igen. Jag hade kunnat stanna några dagar till. Det var så fint. Vackra, vackra Öland! Stranden 100 meter från huset. Det gjorde ingenting att det bodde en snok på tomten.

Midsommar - före

Nu skiter vi i EM. Nu är det midsommar. Jag själv ska fräsa iväg till Öland om ett par timmar för härligt häng med E-L. Vi har allt under kontroll: snacks är fixat och vi har ett par tre gamla låtar att repa in nya versioner av. Vi sjunger vackert ihop, E-L och jag. Vi är så samspelta.

Det är nästan ett skämt så mycket packning man får ihop för en helg på landet. Jag kommer se ut som en riktigt packåsna på vägen till Gullmarsplan, där bilen går ifrån. Det är lite spännande. Det känns ungefär som att jag ska få åka på läger. Sommarkollo. Man vet aldrig vad som kommer att hända. Kors, jag vet ju knappt vilka som kommer att vara där!

För övrigt har jag tagit på mig att storstäda vårt datarum/bibliotek på jobbet. Big misstake. Huge!

Trevlig midsommar alla, vi hörs snart!

Räkbåt

Nu är det gjort. Det var faktiskt ganska trevligt. Förutom att damerna envisades med att berätta "fräckisar" och sedan referera till egna erfarenheter. Förutom att 55+:arna flirtiade hejdlöst med den unge mannen som serverade oss.

Men jag tycker i alla fall om räkor. Det trodde jag inte. Fint som snus.

I augusti ska vi åka på kryssning.

Återkommer om detta.

Var är den sköna sommar som vi alla väntar på?

Jag tror att Polman missuppfattade upplägget lite...

Cykelhjälm

Jag har gått och blivit med cykel igen. Min syster fick en ny alldeles fantastisk av sin familj i mors dag-present, så jag får ta över den gamla. Jag har en tanke om att cykla till jobbet lite då och då. Jag tycker att det känns som ett ganska bra sätt att få motion på. Och sen så gillar jag att cykla också.

Men jag har lite blandade könslor inför det här med cykelhjälm.

Jag stöter på en del cyklister på mornarna när jag är på väg till bussen och dom är ju helt och hållet skogstokiga där dom far fram på fordon av blandad karaktär. Det finns alla sorter, från värsta tävlingscyklisterna till gamla rostiga klassiker. Men gemensamt för alla är att dom är galna. Och jag vet ju att jag säkert kommer att bli likadan.

Så är det det här med hjälm då. Det är ju så fult. Jag kan inte riktigt förlika mig med att jag skulle behöva ha hjälm. Samtidigt så vet man ju hur illa det kan gå. Och om det händer nåt, så skulle man ju säkert önska att man varit lite tuff och tagit på en hjälm. Egentligen är det ju rätt puckat att inte ha hjälm.

Fastän jag vet allt det här, så vill jag ändå inte ha hjälm. En gammal retro em-hjälm kanske, men dom gör ju ingen nytta alls, och då är det ju bara råtöntigt. Men dom här moderna riktiga cykelhjälmarna är ju skrattretande fula, med diverse fartdetaljer. Kanske skulle man i så fall slå till på en bmx-hjälm, jag tror att dom är lite bättre i alla fall.

Men jag vete fan... Cykelhjälm alltså... jag kan ändå inte riktigt...

Än så länge står cykeln hemma hos mamma. Jag ska suga på den här karamellen ett tag till. Får se hur det blir. Kanske kommer jag en vacker dag jonnande med en hjälm på huvudet. Stolt som tuppen.

Yo Polman!

Kan vi bestämma att det ska vara fint väder hela sommaren? Det kan vi väl? Ungefär så som det har varit nu den senaste vecken. Om det är nödvändigt, och det är det visst, kan det få regna lite ibland på nätterna, men då med fördel vardagsnätter. Vi kan för enkelhetens skull säga måndag- eller torsdagnätter. Så man vet.

I natt när jag cyklade hem från syrrans inflyttnings- och tack för hjälpenfest så regnade det lite. Stora blaffdroppar. Det var ganska mysigt. Ibland kan det få komma ett sånt regn.

Är allt klart nu då?

Sommar = fint väder.

Regn = om nödvändigt på måndag- och torsdagsnätter.

Ok?

En om dan...

I måndags tog jag mig en glass på rasten. I går la Malin och jag oss i parken utanför jobbet på en filt och åt en varsin glass. En om dagen! Idag tog vi återigen filten och en glass. Sen var det födelsedagsfirande efter mellanmålet. Med glass. Och sen en till.

Efter jobbet kom FiF hit och tittade när jag tog årets första dopp. På beachan träffade vi två söta barn som tyckte om att prata med oss. Till exempel så tyckte storebror att det var ganska kallt i vattnet, men lillasyster tyckte om att bada. Hon hade också en snäcka som man kunde höra havet i. Den hade hennes farmor köpt. Ja, vi är typ best buddies nu, och om vi sköter våra kort rätt kan vi ha två födelsedagskalas till att gå på.

Efter badet tog vi oss en promenad. Och en glass.

Nästa glass blir på söndag. Eller på fredag. Dom där två stackarna efter mellanmålet kan knappt räknas...

Vernissage

Puka hade vernissage i lördags. I det strålande vädret, bland träd och buskar satt jag i en brassestol och sippade. Heeela dagen. Det var fantastiskt. Jag minglade runt ett par varv, tittade på konsten som hängde där; på altanen, på husväggen, på träden. Och njöt.

Sen blev det grillmiddag hos mumsan. Mumsigt värre. En paus i sippandet på en timme eller två, men sen tillbaka till Pukas residens och fram med dunken!

Nån gång under min middag hemma hos mamma hände något hos Puka. De skulle åka och handla mat, han och hans lillebror. Puka fick skjuts på lillebrors EU-moppe. På vägen hem, mitt i en rondell, kom en bil som inte såg dem. Han fick solen i ögonen. Pang! Som tur är, var änglarna med dem och de klarade sig undan med skrubbsår. Men jisses vad ont jag får i kroppen när jag tänker på vad som kunde ha hänt!

Ambulanssnubbarna som kom och lämnade tillbaka Puka till hans hus sa:

"Ge han lite sprit!"

För Puka ville inte till nåt sjukhus. Och där fanns massa vänliga själar som var villiga att servera honom sprit. Senare var det någon som sa till Puka att nu är det dags att ta bort spriten. Nu har du väl inte ont längre..?

"Jo, lite,,," svarade Puka ynkligt.

Det sippades fram till småtimmarna. Till slut hade värden slaggat in och T och jag blev utslängda från lillstugan där Kickshit skulle nanna. Jag tror mamma sa att jag kom hem vid 6-tiden på morgonen. Det är ena rediga tillställningar han har, den där Puka!

Dekadens

Ok. Idag gick det dåligt på shoppingfronten igen. Förbaskat!

Imorgon är det mest bara jobb för min del, men på fredag, när arbetsvecka nummer 22 är över för min del så vankas det AW. Sanna mina ord! Det är något jag ser fram emot.

För övrigt tänkte jag sippa vin mest hela lördagen också. Min kära Puka ska ha vernissage för sina fin-fina tavlor på sin nybyggda altan. Så jag tänkte flanera runt där, sippa lite. Ska även se till att storasyster mår bra. Hon är inte riktigt på topp som det ser ut nu, stackars liten. Hon behöver både en och två klappar på båda axlarna och jag tror också lite vin. Så... roséboxen på kylning!

Puka har också en hängmatta...

Summa summarum

Nu börjar det släppa! Den här shoppingblockeringen jag tycks ha haft under en alldeles för lång period verkar ge med sig! Fantastiskt! Idag efter jobbet plockade jag upp ett par byxor på Monki och två linnen på H&M. Oh, well. Lagom för en vanlig tisdagsrunda tycker jag.

På minussidan just nu ligger gräspollen. Ständigt täppt i näsan, och jag känner mig liksom lite svullen och trött. Det är så där faktiskt.

Summering: svullen och snuvig, men dock nya kläder. Man tackar!

Och här rullar det på...

Sommarfest på jobbet idag! Kan ju bli hur grymt som helst.

Verkligen.

Boooring

Alltså, det händer ingenting i mitt liv just nu. Det mest spektakulära den här dagen hade att bjuda på var att min kollega vabade, så jag fick stänga istället för henne och då missade jag det där träningspasset jag skulle gå på. Darn. Men eftersom Morran har fått reda på att det till 90% ändå handlar om vad man äter, så kan man ju lika gärna gå in på tedieten direkt. Det fungerar alldeles ypperligt. Jag tror jag ska ta och koka mig en kopp nu på en gång.

Undrar vad morgondagen har för spännanade att bjuda på? Kanske får vi ärtor till lunchen?

Solhelg

Helgen var ju som alla vet fantastisk på alla sätt och vis. På lördagsförmiddagen tog jag mitt pick och pack (eller kipp och kapp som min chef säger) och åkte hem till mamma. Faktiskt så fick jag skjuts av E-L:s parenteser som var här och hjälpte mig att besiktiga fönstren. På vägen hem följde jag med dom och provkörde en bil. Hazze hade dagen till ära tagit sin jagga, och när vi kom hem till mitt residens sprag han snabbt som attan runt bilen och öppnade dörren åt mig. Som en riktigt privatchaufför. Så flott, så flott...

Väl hemma placerade jag min lekamen i en solstol, och där låg jag sedan kvar. På kvällen kom syrran och hennes familj och grillade. Vi hade ett par timmars härligt familjehäng, precis så som jag gillar det. När det känns som att sommarnatten är oändlig. Och det var den ju nästan. Syrran och brorsorna och jag gick på sportbaren och spelade lite biljard och lyssnade på ett lokalt punkband. Det var roligt.

Det var mindre roligt att jag låg och dröna till halv ett på söndagen. Vaknade av telefonen som ringde. Hade den inte gjort det hade jag väl legat där än. Masade mig upp och la mig på altanen igen, men med huvudvärken som sällskap den här gången. Sen drog jag hem-hem.

Och idag är det måndag igen och inte alls lika skönt väder som igår. Imorgon ska det visst regna säger en del. Jaha, men hos mig ska det i alla fall vara strålande sol. Det sa dom i alla fall på min tv.

You're going down mister!

Igår när T och jag var på väg hem från stan träffade vi på ett ungt par. Hon var ganska berusad och vinglade runt på ett par på tok för höga klackar för det tillståndet och han hade backslick och var allmänt dryg och spydig mot henne. Tjejen började prata med oss på tunnelbanan och försökte ignorera sin pojkväns små gliringar; "tänk att du är 19 år, det kan man ju inte tro, känner mig nästan som en pedofil som är tillsammans med dig" flinade han samtidigt som han med äganderätt klappade henne lite på låret. Som om han själv skulle framstå som oerhört mogen jämfört med henne. Som om han på nåt sätt var nån slags förmyndare för henne nu när hon hade tagit ett glas för mycket och var lite skämmig på tuben hem. Tjejen fortsatte att ignorera. Jag kokade. "Men du är ju i alla fall snygg, så..." Då rann bägaren över kan man säga. Jag kände att jag måste på nåt sätt visa för honom att det där inte var ok. Att han inte var ok. Om han tycker att hans flickvän har fått för mycket att dricka, så hjälp henne för i helvete! Sitt inte och var dryg och dum i huvet! De skulle gå av och tjejen sa hej då till T och mig. Vi sa hej tillbaka, och jag tillade: "Och du kanske ska sluta att vara så nedlåtande mot din flickvän!" Killen flinade lite, tjejen strålade och jag hann höra "Just det!" från henne innan dörrarna stängdes.

Det kändes lite bra efteråt. Jag tvivlar på att han fattade alls vad jag menade. Men tjejen kanske blev lite lyft i alla fall. Hon kanske en vacker dag kan se att hans backslick och v-ringade t-shirt faktiskt inte är så attraktivt. Och kanske dumpar hon honom. Just nu är det vad jag hoppas på.

Och apropå klackar - det krävs fan övning att gå i de höga i nyktert tillstånd. I berusat är breda och låga att föredra. Och inte ens då är man säker.

Valborg

Valborg med dessa fyra underbara ledigdagar förlöpte utan några skandaler. Och jag konstaterar; det är inte som förr. Förr, när dagen var given redan på förhand, när man såg fram emot det i en månad minst. Vi spenderade alltid kvällen/natten på Ekbacken, som så många andra. Som så många andra gjorde även i år. Jag var där skälv. Skillnaden är att jag spatserade hemåt vid nio-snåret och då mötte jag många av dem som skulle ha kunnat vara jag då, på den tiden. Dom kom med ryggsäckar eller bara vanliga plastpåsar, fyllda med öl och vin och annat. Och jag rös lite när jag mötte dem, men kunde inte låta bli att le. För det är med viss nostalgi jag minns hur kallt det var, blött och lerigt men också hur kul vi hade.

Själv åkte jag hem till syrran, drack en kopp kaffe och låg på soffan ett par timmar innan jag gonade ner mig på en madrass i P:s rum. Påtade lite i rabatterna på torsdagen och det kändes skönt att inte vara det minsta bakfull.

Jag tror jag har väckt ett nytt intresse i trädgårdsskötsel. Beskära rosor. Fixa och dona. Kirskål. Förbannade kirskål. Överallt. Men jag ska banne mig vinna över dem. Så sant som det är sagt.

Det är ett tag sen vi dansade på dansbanan på Ekbacken till Naughty by nature och Public Enemy och hip hop hooray! Men jävlar vad kul det var. Men man kan göra annat än dansa till den musiken. Man kan rensa ogräs.

McDreamy

Idag har jag införskaffat en brandvarnare. Det var ju, om inte en djungel, så i alla fall en barrskog att ta sig igenom. Hur ska jag kunna veta? Priserna sträckte ju sig hundratals kronor. Men jag tror att nån form av optisk varnare är bra. Så jag tog ett tvåpack. Just in case. Sen handlade jag och syrran blommor på Plantagen, så nu har jag en liten djungel i lägenheten istället.

Hörde också det roligaste skvallret på länge. Min gamla gymnasielärare är kilar numera stadigt med en annan gammal gymnasielärarinna (dock inte min), som var periodalkis på min tid. Hoppas hon kommit ur det och hoppas för allt i världen att han har skilt sig från sin fru eftersom de mer eller mindre hånglade öppet vid majbrasan (enligt skottsäkra källor).

Ikväll var jag ute på lokal med mina väninnor, och cyniska och jävliga som vi är ihop lekte vi McDreamy-leken. Vi skulle hitta oss varsin på stället. Jag hittade först och flest. Jag fick mig även en McHandsome. Sen upptäckte jag att min McDreamy med största sannolikhet var gay, så jag fick ta en annan i reserv. Han var nog rätt ung, men jag vet i alla fall att han heter Elias. Och söt var han.

Tove hade det jobbigt för hon hittade absolut ingen alls. Sen kom den en femitreare och skulle bjucka på "en stänkare i baren". Han förgyllde resten av kvällen och hela vägen hem, tyvärr ingen McDreamy, men beundransvärd modigt att han faktiskt stannade kvar hos tre cyniska, lagom bittra och inte alls särskilt trevliga snubbor. Senare, efter att både han och vi lämnat stället insåg vi att det faktiskt var en bedrift av honom att ens komma fram och bara jävligt dåligt hyfs av oss att håna honom. För vem av oss tre skulle gå fram till tre helt okända snubbar och snacka och köpa shots och öl och ändå stanna kvar utan att nån av de tre visade minsta lilla intresse, utan snarare hånfullhet och häckel?

Frågan som följer av detta: Är det så att det är mest snubbar som raggar väldigt förstrött och väldigt urskillningslöst sent på natten eller gör snubbor det i samma utsträckning? Alla gånger underhållande i alla fall. Och modigt. Hatten av för det.

Nu - nannedags.

Vårstädning

Idag har jag rensat! Organiserat mina kläder klart och städat i mitt förråd. Nu är det bara skorna kvar. Jag har slängt saker. Massor av saker. Gamla kläder. Fula kläder. Även en hel del gamla favoriter har fått åka idag. Jag känner att jag växer med varje plagg som åker i slänga-påsen.

Påminn mig om detta när jag kvider i ångerplågor för att jag har slängt nåt som jag senare kommer sakna. Påminn mig om jag växte idag då.

Kanske kommer jag inte ens att sakna dom där beige pilotbyxorna.

TGIF

Nu är veckans fredag äntligen här! Som jag har längtat efter den här dagen! Det känns som att helgerna varit uppbokade i flera veckor! Inget ont om uppbokningar, jag är rätt så bokad den här helgen också har det visat sig, men det handlar inte om tidiga mornar och tunga lyft nu. Det är dom tidiga mornarna som sätter sig mest som en tagg i psyket. Jag blir så trött! Inte en sovmorgon i sikte på veckor. Helt tröstlöst.

Ikväll vankas det middag hos FiF och hennes man och sen bär det av på klubbspelning på Debaser slussen. Jag har inte varit i dessa trakter på år och dar. Typ sen julfesten i december. Skandal!

Imorgon ska jag som ett vrak följa med storasyster till IKEA och införskaffa förvaringslådor till alla mina kläder som jag av olika anledningar inte använder för tillfället men som jag inte kan göra mig av med. Jag är ganska dålig på att kasta kläder. Men ibland är det bara att göra det. Hålla för näsan, blunda och hoppa liksom.

Och på söndag är jag fri. Inga åtaganden. Fantastiskt. Då ska jag ha sovmorgon.

Back in black

Nä, men man tog ju fel färg på toningen. "Totally black" istället för "True brown".

Punk.

Stuff

Vet ni hur många saker en familj med fyra personer har? A lot. Jag har spenderat fredag kväll och hela lördagen med att hjälpa min syster att flytta. Holy smoke. Rätt sliten nu. Ser fram emot helgen. Jepp. Sovmorgon. Ja, tack.

Snö?

Dagens tistel:

"Aprilväder"

Vem sa det?

The häger

I fredags så stod den bara där.

Slut som artist...

...som M-L skulle ha sagt. Jag är död idag. Vet inte hur jag ska orka med veckan. Men det går kanske över. Om jag bara får gona ner mig i soffan ikväll så kanske saken är biff på tisdag?

Måla tak

När man målar tak stänker det en del färg i ansiktet och så. Man blir också desorienterad av att titta upp i taket hela tiden.

Men det kommer att bli bra. I storasysters nya hus kommer det att finnas ett eget rum till lillasyster. Jag får ta kontoret när jag ska komma hem till dom för att titta på tv och äta chips och spela guitar hero och så.

Strålande.

För övrigt så är lekparker underskattade som underhållning för vuxet folk.

Barnvakt

Barnansvarig i helgen. Igår kom min lillprins, 5 år, hit. Vi skulle gå på bio. Jag hade planerat i flera dagar att vi skulle gå och se Horton, ni vet barnfilmen om en elefant som hör ett litet dammkorn viska och bla bla bla... Men det visade sig ju att det är ju faktiskt en riktig bäbisfilm. Den är faktiskt jättebarnslig och en jättelarvig gubbe är med i den. Så det gick ju inte alls för sig. Istället blev det Asterix. Innan filmen hann vi in en snabbis på H&M och där hittade prinsen ett mörkrosa Hello Kitty-läppglans som han ville ha. Jag lyckades avstyra det hela och han fick ett vanligt lypsyl istället. De där andra valen får han gärna göra själv lite senare i livet...

På vägen hem hittade han några kapsyler som givetvis skulle med hem, och dessa tvättade han mer eller mindre noggrant när vi kom hem, och torkade på mina nytvättade Lexington-handdukar... Moster blev inte helt nöjd med det, men senare på kvällen när han torkade sin egen lilla nuna sa han:

"Åh, vilken mjuk handduk du har. Det är nog bara för att jag torkade kapsylerna med den förut."

It's all because of him.

Han somnade sött i soffan med huvudet på min mage till Körslaget. Idag ska vi bege oss ut till Tunnelberga och det nya huset. Han ska visa mig en lekplats med en så stor rutchkana att till och med jag får plats. Det är sant.

Sär skrivning

Haha!!! Sot höna! Jag har särskrivit sothöna. Vicken jävla dåre...

Städa, städa...

Så var det dags att städa igen då. Jag fattar inte varför det inte bara kan vara rent? Det går bara runt hela tiden. Damm och smuts, damm och smuts...

Och imorgon har jag tvättid. Jorå satt... man ser fram emot fredagen.

Vart fan är hägern?

I södern har svanarna ägg i sina bon. Igår tog jag vårens första promenad runt Bergianska. Men var hägern där? Nej. Inga svanbon såg jag heller. Men väl en och annan sot höna och ett gäng änder. Och kanadagäss. Dom förbannade kanadagässen.

På jobbet såg jag två svanar komma flygande över hustaken. Jobbarkompisarna trodde jag med dom skämtade aprilo.

Full

När jag var på väg hem från jobbet låg det en man på golvet på pendelstationen. Han hade inga tänder och det stod en marinella-flaska på golvet en bit ifrån. Några ungar satt på en bänk och tittade fnissande på honom. Alla gick bara förbi. Jag frågade ungarna om de visste vad som hade hänt, om han hade ramlat eller om han lagt sig där själv. Han hade en stor bula och ett sår i pannan. De sa att han sov. Han var full. Jag frågade igen om de hade sett om han hade ramlat eller så. De sa igen att han var full. Som om det skulle göra att allt var ok. Några till stannade till när jag pratade med ungarna. Jag frågade spärrvakten om hon visste nåt om vad som hänt. Hon hade ringt till nån som skulle komma och kolla upp honom sa hon.

Han är full. Han sover. Som om man inte skulle kunna skada sig bara för att man är full. Som om det skulle vara en godtagbar ursäkt för att bara låta honom ligga där medan man själv skrattandes och skakandes på huvudet tittar på.

Som om det aldrig skulle kunna hända en själv.

Tonårstrots

Nej, men om man skulle ta och ge sig ut på stan och låta en present falla över en... Här hemma händer det ju inte så mycket.

Pratade med storasyster. Hennes barn är sjukt sura idag. P är tonårstrotsig! Han svarar henne konstant med:

"Men gör det själv!"

Det där får vi minsann ta ur dem. Nästa helg ska dom vara med mig, då får dom banne mig uppföra sig!

Det skulle inte göra så ont om ett par skor skulle falla på mig som dagens present. Hm. Ska utsätta mig för lite fallande skor.

En prezent

Dale Cooper säger att en av livets hemligheter är att man ska ge sig själv en present om dagen. Inte planera, bara låta den komma. Det kan vara vad som helst. En tupplur på jobbet eller en kopp kaffe.

Bra inställning!

Våren är här!!!

Oj oj oj... I torsdags bestämde jag mig. Det är dags att ge kroppen en fair chans att leva länge. Så på lunchen gick jag och köpte mig ett par träningsskor och efter jobbet fixade jag årskort på Friskis & Svettis. Nu är det banne mig dags!

Idag ställde jag klockan och åt en stadig grötfrukost, packade träningsväskan och gav mig av. En timmespromenad till Kungsholmen för träning och sedan lika lång promenad hem igen. Ska det va så ska det va. Det var fantastiskt skönt! Jag trodde att jag kanske skulle dö och vara tvungen att ta bussen hem, men icke!

När jag kom hem ringde lillebror och berättade att Tomas Lacke hade vernissage på galleri Ängel på Västerlånggatan. Så jag åkte dit och tittade lite, för kulturens skull. Fantastiska tavlor. Utställningen håller på till 4 april. Bara att gå dit och titta...

Nu är jag hemma igen och väntar på att hungern ska infinna sig så jag kan laga mat. Den här dagen står det kycklingwok på matsedeln, och jag är väldigt nöjd över att jag faktiskt var så förutseende att jag tog fram kycklin ur frysen redan i morse. Det är annars inte min starka sida när det gäller middag till mig själv bara. Ska jag däremot få middagsbesök kan jag planera en vecka i förväg.

Och också. Jag har vitsippsknoppar utanför fönstret.

Jag känner livet i mig!

Nu känner jag att den är på väg. Våren. Idag sken solen och det var riktigt skönt att vara ute. Nog hade jag täckbrallor och dunjacka när vi var ute med kidsen på förmiddagen, men när jag hade min rast runt lunch och flanerade i Sollentuna centrum så hade jag minsann bara skinnpajen på! Och frös ingenting. Jag till och med kostade på mig att le och hälsa tillbaka på dragspelssnubben. Jag tror han hoppade över ett par tre noter av förvåning...

Igår träffade jag några av flickorna på ett glas. Middag med FiF och Duck först och sen ut på lokal, och där slöts det upp vill jag lova! Jag tror vi var tio som flest. Inte illa för en torsdagskväll. Jag var sugen på att bli sjuk tills idag, för jag ville alls inte gå för att hinna med sista tricken hem. Men så är det när man knegar.

Ikväll vankas det middag på Östermalm och sedan får man se var det bär av. Kanske lite söderhäng på det? Just nu sitter jag i godan ro och tittar på Bröderna Lejonhjärta på tv 4 film. Den är ju fantastisk på sitt eget lilla vis, men man hade inte kommit så långt när det gäller specialeffekter direkt. Undrar var Katla huserar now days till exempel. Är hon så hiskeligt stor som det ser ut i filmen så måste hon ta en del utrymme i anspråk. Eller har dom förstört henne? Drunknade hon i sin egen gyttjepöl månntro? Den där som mest ser ut som... jag vet inte. Nåt äckligt som typ kokar.

Usch, jag önskar att jag inte ätit dom där karamellerna som jag moffade i mig nu... I feel sick!

Ankinvasion!

Idag kommer Ducky, tjoho! Vi ska hem till Caroline och äta en bit och sen ut på ett glas eller två. We have some catching up to do!

Min fantastiska storebror har sökt jobb i Frankrike. Om han får det betyder det ett hus med pool på Rivieran i drygt två år, med start den här sommaren, vilket innebär att semestern är fixad!

Me like!

Han får svar den här veckan. Jag tror han får det.

Jihuu!

Till minne av

Egentligen skulle jag vilja ha en bild här. Mamma har en jättefin tavla med ett fotografi av mormor på väggen hemma. Ni vet ett sånt gammalt svart/vitt fotografi från 50-talet eller nåt. Hon är väldigt fin på den bilden. Men den är som sagt hemma hos mamma.

Hon dog igår. Utan smärtor. Somnade bara in. Mamma och hennes bröder var med. Det var en fin dag, sa mamma. Mycket tårar, en del skratt och massa kramar. Jag tror dom behövde det.

Jag kommer att sakna henne.

Är det april snart?

Det är lite för mycket för mig nu. Lite för mycket undringar, orosmoln och skit. Jobbet. Should I stay or should I go. Jag velar ju hela tiden. Försöker hålla ögonen öppna, men jag vet ju inte vad det är jag letar efter. Förutom det här med flott kontor och pumps då... Det sägs ju att man kan göra vad man vill. Det är bara att våga och vinna. Kanske är det så?

Och CSN. Jag tycker faktiskt inte om dem alls. Om det är nåt råd jag tänker ge till kommande generationer så är det att hålla dem borta så länge som möjligt. Dom jävlarna suger ut en med sina räntor. Hur mycket man än betalar så minskar knappt skulden. Jag vet, det är hela deras idé, det är så de kan låna ut pengar till alla stackars pluggande satar. Men kom igen!?

När jag blir statsminister ska jag avskriva alla csn-lån.

Sen har vi ju det här med mormor. Det tar hårt på mig. Jag tänker på henne hela tiden. Hur hon ligger där. Och har ont. Och har bestämt sig, men ändå är ledsen. Hon grät så mycket när vi var där. Det kändes väldigt mycket som hej då liksom. Och jag vill nog inte riktigt det. Jag skulle vilja ha kvar henne en sommar till. Men det är ju så klart själviskt. Hon sa att hon inte vill längre. Hon vill inte leva. Hon kommer inte sakna livet, bara alla oss. Alla som hon lämnar efter sig. Men hon är glad att vi är så många.

Jag tror jag vill lägga mig under täcket ett tag. Väck mig när fåglarna börjar kvittra och solen tittar fram. Jag lägger mig hemma hos mormor och låter henne upplysa mig och göra mig vis om livet. Sen ska jag lära alla er.

Mormor

Min mormor ska inte finnas kvar hos oss så länge till. Hon har långt framskriden bröstcancer med metastaser som spridit sig till skelettet. Hon har gått ner 20 kg på bara två månader och den här veckan har dom dubblat hennes morfindos. Hon kommer inte att behandlas. Hon vill inte det. Hon vill vara hemma sin sista tid.

Mormor har alltid funnits. Vi har aldrig haft särskilt bra kontakt, men jag har alltid gillat att vara hos henne och träffa henne. Även fast det inte hände så ofta. När jag var yngre berodde det mycket på hennes och mammas relation, som inte varit så bra. Jag brukade skriva brev till mormor, och då fick jag tillbaka. Kort med tecknade bilder av en massa djur som mormor och Berra (min låtsasmorfar) hade skrivit namn på och berättade vad dom gjorde. Min mormor bor nära skogen och hon har alltid döpt alla djuren som har varit runt deras hus. Ekorrar och hackspettar och harar. Min mamma gör likadant nu. Jag kanske också går åt det hållet?

Nu när jag är stor och vuxen kan jag inte skylla min relation till mormor på någon annan än mig själv. Jag är inte beroende av mamma för att bygga och vårda mina relationer med människor.

Imorgon ska jag åka dit, till mormor, med mamma och min syster. Jag ser fram emot det, men det är också otäckt. Jag vet inte riktigt vad som väntar. Men jag hoppas att vi får en fin dag tillsammans. Och jag hoppas att det inte blir den sista.

Vote for me!

När jag blir statsminister så kommer åtminstone en solvecka i februari att bli en mänsklig rättighet. Så det så.

Stuck

När jag var yngre och hängde på lokala hak ute i förorten, så såg jag ganska ofta brudar som var mycket äldre än medelåldern på stället. Och alltid tyckte jag och mina kompisar att dom såg ganska patetiska ut; sjukt fula i håret, märkliga klänningar och sånt. Dom hade liksom fastnat. Dom var ju "typ 30 liksom" och när dom var unga, på 80-talet, så såg man säkert ut så där. Tänkte vi. Och det fanns en del manliga motsvarigheter till dom här tjejerna också. Killar med stora fluffiga hår med blekta slingor. Typiska killar som liksom körde på sina säkra kort. Vit t-shirt, jeans och så håret. Fluff-håret. Tjejerna hade ofta blont och gärna permanentat, långt hår. Eller axellångt, kanske mer precist. Och den lilla svarta. Problemet för dem på den här tiden (mitten av 90-talet) var bara att det var grunge som gällde. Snubbarna kunde visserligen gå klädda i vit t-shirt och jeans, men håret var inte så fluffigt och inte med så många blekta slingor. Och den lilla svarta, hur tidlös den än må vara, så var platsade den inte riktigt på förortshaket.

Hur som helst. Vi diskuterade ofta det där, och undrade när vi själva skulle "fastna". Hur gamla vi skulle vara, i vilken stil. Jag undrar fortfarande, för jag tror inte att jag har fastnat än. Inte riktigt. En av mina vänners mamma kom hem nyklippt från frisören en dag (nu är detta länge sen) och var alldeles upprörd över att ingen hade sagt nåt:

"Och här har jag gått runt i en sån där ishockeyfrisyr!"

Vi trodde ju att hon gillade sitt hår. Man kan ju inte håna då.

I helgen frågade jag min mamma om hon tyckte att jag ska klippa page och lugg. Hon verkade tveksam ett tag, men sen sa hon:

"Ja, kanske... du kunde ju ha en sån här lugg som står upp lite."

Hon har ju definitivt fastnat. Jag svarade inte på detta, gick bara. Hon såg förvånad ut.

Pju! Det har varit en hård helg för lilla mig. På fredagen hade jag en liten spelkväll här hemma med kussarna. Jag fick Stockholmsspelet av dem när jag fyllde, och i den presenten ingick givetvis spelkväll. Och nu var det dags. Jag lagade till lite linssoppa och olivgrissini, och sen spelade vi. Jeppe hade bunkrat upp med massa vin. Trevligt! Vi var fem; Tove, Andrea, Jesper, Karina också jag. Jag var fan kass. Jag tyckte också att jag fick svåra frågor. Jeppe fick svara på massa frågor där Sollentuna var svaret, och jag kan ju i princip allt om Sollentuna. Det kunde han också. Jag fick bara förortsfrågor som handlade om dom dära förorterna som ligger typ söder om stan. Jag är ju aldrig där! Jag kan inget om dom. Jag förlora i alla fall. Men det var inte så stora credmarginaler. Jesper vann, men Andrea var inte långt bakom. Sen i botten låg vi andra, jag allra sist då. Men bara med kanske 10 cred. Så jag känner mig inte helt utklassad, men jisses! Jag har inte gjort min läxa. Nu är det jag som går på stadsvandringar, kollar kartor, åker alla linjer ändstation till ändstation. Och historia. Kungarna. Jag är ju helt ute och cyklar. Efter det agerade jag och Tove samboskapsrådgivare en timme eller så innan sista sällskapet drog hem vid halv fyra.

På lördagen vankades det middag ute på landet. Mörkt var det och slingrig var vägen. Men oj så trevligt vi hade! Och den där middagskvällen som jag trodde skulle bli relativt tidigt slutade med taxi hem till mamma klockan fem.

På söndagen hängde jag med mamma, syrran och brollan. Det var mysigt. Sen fick jag middag och skjuts hem. Fint. Den här dagen har ögonen känts lite svullna och tålamodet har kanske inte varit helt på topp. Nu är det guldbagge. Och jag tänker i alla fall inte somna på soffan.

Vatten och el

Utan vatten och elektricitet är jag dead meat. Så är det. Jag har lärt mig det nu. Igår fick vi reda på att de skulle stänga av vattnet på mitt jobb idag. Så vi bunkrade upp med stora dunkar med vatten, kannor, termosar och pet-flaskor med drickavatten och sånt. Men det är mycket att tänka på. Toaletterna, det går inte att spola, man ska tvätta händerna, diska... ja, ni vet. Tusen saker. Men vi körde på och bunkrade lite överallt.

Idag när jag kom hit hade tre barn kräkits och två i personalen var hemma. Magsjuka. Det hade visst kommit ett brev där det stod att vattnet skulle vara avstängt till klockan 16:00 också.

Plötsligt var jag inte så hungrig längre, och det där med att det går bra att bunkra vatten och det är ingen fara alls det löser sig - kändes inte så längre. Jag var sur.

Men nu har vattnet kommit tillbaka igen. Jag behöver vatten. No more avstängning tack! Elektricitet också. Men jag kan inte komma ihåg varför jag vet det. Men jag vet det i alla fall. Det är jag säker på.

Han är bara 2

Som FiF sa: Nåt intryck har man väl gjort på kidsen i alla fall. På frågan om vem hans kompisar är svarade mitt yngsta kid:

"Lotta älskar mig. Hon är min kompis"

Fantastiskt. Jag tror jag har kallat han sötnos nån gång. Killen har inget problem med självförtroendet än i alla fall.

Japp. Nu ska här skrivas böcker. Jag tror jag skippar den här erfarenhetsbiten som alla verkar tycka är så viktig. Vad har egentligen erfarenhet med att förändra världen att göra? Nej, jag tror istället på att sätta ihop strukturerade planer för hur saker och ting ska gå till, sen får andra utföra. Överallt, inom alla sektorer. Jag är nöjd med att visa vägen. Jag kan också stå vid sidan med hejjaramsor. Jag tänker att det är som att lära barn att cykla. Typ. Det gäller att hitta tramporna. Sen gäller det att köra lagom fort, svänga och bromsa vid rätt tillfällen. Och inte glömma cykelhjälmen så klart.

Som tandvärk ungefär...

Kollar på Kvällsöppet med Lennart Ekdalh och Johan Hakelius. Kollade förra veckan också, då det handlade om det här alternativet till fostervattenprov, som gravida kvinnor kan få, för att se om fostret har någon defekt. Debatten har främst handlat om att man kan avgöra om fostret har Downs Syndrom. I studion hade de en gäst, en kvinna med just Downs Syndrom. Ekdahls första fråga till henne löd:

"Hur känns det att ha Downs Syndrom?"

Ja, du Lennart. Hur känns det att vara man?

Idag snackas det om jämställdheten.

Grammis

Ja jag hejjar ju alltid på Lasse så klart. Galan började ju bra med Nicke Borg. Jag tycker han är het. Och han har ju rätt. Var du inte där så var du inte där. Så enkelt är det.

Vad har jag lärt mig av detta? Jo, gå på fler spelningar och konserter! För bövelen!

För övrigt är ju alltid en Grammisgala en Grammisgala. Det är kul att se, det är säkert ännu kuligare att vinna en sån däringa glasgrej. Jag tror inte att jag kommer att göra det inom någon snar framtid. Så nästa år beslutade FiF och jag själv att vi leder hela skiten nästa år. Det är det närmsta vi kan komma. Jag frågade magic 8-ball på Facebook om detta. "Cannot predict now". Dåså. Ser ganska ljust ut.

Nytt år

Jul och nyår är över. Pju! Även om det har varit trevligt och så, tycker jag nog ändå att det är själva tanken med det hela som är mysigast. I alla fall när det gäller julen. Nåja. Båda eventen passerade utan större skandaler. Inga otrevligheter heller för den delen, annat än den sedvanliga stressen och halvångesten inför.

Det bästa med julen är ändå uppesittarkvällen hos Puka. Det var ett fasligt drag även detta år. 22 glada julklappsbytare. Jag kammade hem en "mina vänner-bok". Det roligaste var Helium som hörde fel. När Puka sa att han skulle ha med en julis för "typ 50 spänn" hörde han 250 spänn och kilade genast iväg och köpte en glassmaskin. Det var ett fasligt hallå om den där glassmaskinen. Jag log i mjugg och mindes de två som finns hemma hos mamma. De användes väl senast våren -91 eller så.

Nu har jag haft flera dagars ledighet och de sista här spenderas med min gamla Gbg-jobbarkompis Anna. Ikväll är det nån sorts utgång som står på agendan. Det blir trevligt. Det är så kul att hon är här! Det är som vi inte har varit ifrån varandra. Fastän det är ett halvår sen vi sågs sist. Härligt!

Åh, just det. Gömde. Bronkiten är kvar. Inte frisk än säger doktorn. Skönt med en 2-månaders. Så det är bara att fortsätta medicinera och greja. Dom tog blodprov också. Men måste dom sticka sönder hela armens blodkärl så det ser ut som jag har blivit smärre misshandlad i armvecket? Det blir långärmat ikväll.