Valborg

Valborg med dessa fyra underbara ledigdagar förlöpte utan några skandaler. Och jag konstaterar; det är inte som förr. Förr, när dagen var given redan på förhand, när man såg fram emot det i en månad minst. Vi spenderade alltid kvällen/natten på Ekbacken, som så många andra. Som så många andra gjorde även i år. Jag var där skälv. Skillnaden är att jag spatserade hemåt vid nio-snåret och då mötte jag många av dem som skulle ha kunnat vara jag då, på den tiden. Dom kom med ryggsäckar eller bara vanliga plastpåsar, fyllda med öl och vin och annat. Och jag rös lite när jag mötte dem, men kunde inte låta bli att le. För det är med viss nostalgi jag minns hur kallt det var, blött och lerigt men också hur kul vi hade.

Själv åkte jag hem till syrran, drack en kopp kaffe och låg på soffan ett par timmar innan jag gonade ner mig på en madrass i P:s rum. Påtade lite i rabatterna på torsdagen och det kändes skönt att inte vara det minsta bakfull.

Jag tror jag har väckt ett nytt intresse i trädgårdsskötsel. Beskära rosor. Fixa och dona. Kirskål. Förbannade kirskål. Överallt. Men jag ska banne mig vinna över dem. Så sant som det är sagt.

Det är ett tag sen vi dansade på dansbanan på Ekbacken till Naughty by nature och Public Enemy och hip hop hooray! Men jävlar vad kul det var. Men man kan göra annat än dansa till den musiken. Man kan rensa ogräs.