Cykelhjälm

Jag har gått och blivit med cykel igen. Min syster fick en ny alldeles fantastisk av sin familj i mors dag-present, så jag får ta över den gamla. Jag har en tanke om att cykla till jobbet lite då och då. Jag tycker att det känns som ett ganska bra sätt att få motion på. Och sen så gillar jag att cykla också.

Men jag har lite blandade könslor inför det här med cykelhjälm.

Jag stöter på en del cyklister på mornarna när jag är på väg till bussen och dom är ju helt och hållet skogstokiga där dom far fram på fordon av blandad karaktär. Det finns alla sorter, från värsta tävlingscyklisterna till gamla rostiga klassiker. Men gemensamt för alla är att dom är galna. Och jag vet ju att jag säkert kommer att bli likadan.

Så är det det här med hjälm då. Det är ju så fult. Jag kan inte riktigt förlika mig med att jag skulle behöva ha hjälm. Samtidigt så vet man ju hur illa det kan gå. Och om det händer nåt, så skulle man ju säkert önska att man varit lite tuff och tagit på en hjälm. Egentligen är det ju rätt puckat att inte ha hjälm.

Fastän jag vet allt det här, så vill jag ändå inte ha hjälm. En gammal retro em-hjälm kanske, men dom gör ju ingen nytta alls, och då är det ju bara råtöntigt. Men dom här moderna riktiga cykelhjälmarna är ju skrattretande fula, med diverse fartdetaljer. Kanske skulle man i så fall slå till på en bmx-hjälm, jag tror att dom är lite bättre i alla fall.

Men jag vete fan... Cykelhjälm alltså... jag kan ändå inte riktigt...

Än så länge står cykeln hemma hos mamma. Jag ska suga på den här karamellen ett tag till. Får se hur det blir. Kanske kommer jag en vacker dag jonnande med en hjälm på huvudet. Stolt som tuppen.