Toapappersissue

Jag hatar att byta toarulle. Jag blir skitirriterad när jag måste göra det. Ofta går det flera dagar innan jag tar tag i det och gör det. Ibland struntar jag i det helt och hållet. Det är ju i och för sig ok, om det inte vore för att jag också hatar toarullar som står lösa på golvet. Moment 22.

Iblnad hemma hos andra byter jag, för där känner jag mig mer duktig. Det känns som jag gör dem en tjänst. Ungefär som att diska åt någon. Men jag tycker inte att det alls är lika jobbigt att diska som att byta toarulle. Fastän det tar mycket, mycket längre tid.

Jag fattar inte riktigt varför jag tycker att det är så jobbigt att byta, för det är det ju inte egentligen. Men för mig är det en jävla tröskel. Varje gång.

Nå, Freud?