Det var ju dags att spela på trav idag igen, så jag fick pallra mig ut på stan. Inte alldeles piffad hetsade jag över Norrmalmstorg på jakt efter en spelbutik. En sån med ATG. Under tidspress. Då hör jag plötsligt någon ropa mitt namn. En tjusig kvinna kommer emot mig med utbredda armar. Svart kappa, blont fönat hår, gnistrande örhängen och sofistikerade glasögonbågar. Tveksamt kramade jag henne och hälsade. Det var en gammal klasskompis från gymnasiet.
"Åh, vad roligt att se dig! Du ser preciiiis ut som på gymnasiet!"
Men tack för den! Det är nästan 15 år sen och jag har inte förändrats ett dugg?
Återupptagen efter en paus på två och ett halvt år. Vi får se hur det blir. Numera ännu mindre älgjakt än tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar