Bitterfittan

Det är jag. Klockan sju på morgonen är det jag. Idag när jag väntade på tuben vid universitetet, och då var klockan knappt halv sju, så var där en snubbe som höll på reta sin flickvän eller så. Han pratade med alldeles för hög röst med tanken på den arla morgontimmen. Började anklaga tjejen för att "fisa". Han sa ordet kanske 18 gånger under en period av kanske tre minuter. Redan då började det pyra i mig. Tjejen, som vid närmare eftertanke kanske inte var någon flickvän, fnittrade hysteriskt. Sen började han snacka om annat, högt, gällt och sa "fuck" i olika böjningar kanske tre gånger i varje mening. Jag stirrade stint ner i tidningen.

Ett annat irritationsmoment så här på morgonen är alla som går så långsamt i rusningstrafik. Hallå!!! Gärna med en väska eller så som ytterligare stoppar upp. Det är då man tar tre djupa andetag. Väl framme i Sollentuna så står där en tidningsutdelare. "Ciiiitiiii, ciiitiii..." Gällt och återigen, alldeles för högt. Jag ser vid det här laget rött, stirrar ner i backen och nynnar i huvudet för mig själv: "alla vi, längtar efter sommaren..." och önskar nästan att Dr Alban höll mig i handen.

Läste också i metro i morse (jag vägrar läsa ciiitiii) att P Diddy krävt hundra svenska fotomodeller kring sig själv och sitt crew på efterfesten på stureplan, när den nu ska äga rum. Ikväll? Imorgon? Pliiiiis. Jag har fan inte fått nåt kaffe än!