Usch, jag känner mig sjukt jagad nu igen. Känns som det bara hopar sig... med jobb, jobb och jobb... (Jag får aldrig min klänning klar...)
Men jag litar starkt på min förmåga att förtränga sen. Med lite listor och struktur så känns det inte så tungt sen. Och när januari är slut kommer februari och då kanske det har lättat lite... Hoppas... Nog om detta. Har märkt att jag gnällt vansinnigt mycket på senaste tiden. Drama, drama, drama... men det blir lättare när man har fått lite ur sig... faktiskt! Bloggen är ett fantastiskt redskap för daglig bekräftelse!
Efter lunchen idag hade jag ett meddelande på mitt mobilsvar. En sammanbiten syster ber mig ringa upp. För tjyven tänkte jag, nu har det hänt nåt. Ringde upp:
S: Hej, tänkte bara ringa och kolla så att du lever.
GT: ?
S: Ja, det var en tjej som blev påkörd av en buss i Göteborg idag. Skulle bara kolla så att det inte var du.
Tulle.
Det var inte jag. Jag lever och har hälsan. Dessvärre läste jag att hon som blev påkörd inte klarade sig. Otäckt. Och tack syster, för att du finns och bryr dig.
Tänk att ambitonen att jobba över aldrig riktigt överlever... På dagarna hinner man inte med rutinarbetet som skulle minska högarna på skrivbordet. Men på eftermiddagen... finns inte en chans att jag pallar sitta kvar. Alla går, det blir tystare och tystare i korridoren... Då går jag också. Så även igår. Och idag. Och jag lovar, imorgon också!
Ska förresten prova en ny sorts träning idag. Body Jam. Öppet hus eller jubileum eller vad det var på gymet... Gratis mat. Måste utnyttjas. Och spännande att prova detta träningspass. Ska visst vara nåt dansinspirerat. Det är ju lite poppis nu. Min mamma propagerade för let's dance på tv 4 sist jag pratade med henne. Men FIF och jag har ingått en pakt. Vi ska ALDRIG se det programmet. Undrar vem som bryter först? Däremot ska vi se på Big Brother när det börjar. Tillsammans över telefonen. Det programmet upphör aldrig att förvåna mig. Man trodde dom gjort allt... men man hade fel. Igen och igen och igen... Vart ska det sluta? I'm gonna watch!
Återupptagen efter en paus på två och ett halvt år. Vi får se hur det blir. Numera ännu mindre älgjakt än tidigare.
2 kommentarer:
Åh jo! Det är bara att foga sig med strömmen och bänka sig i tv-soffan och gotta ner sig i Let´s dance. Du har inget val lilla snigel, du kommer att bli socialt missanpassad om inte följer denna serie.
Du måste blogg loss imorgon om Body Jammet! Vi diskuterade detta nya fenomen igår utan att bli klokare.
Let´s Dance kan slänga sig i väggen. Jag vägrar. Och jag bli besviken om GT trillar dit förstår GT väl? Socialt missanpassad är jag redan vid fikabordet på jobbet, vilket verkar vara det främsta forumet för Let´s Dance-analyser. Nu har folket upptäckt Sex Inspectors vilket det är ett himla liv om. Nej tacka vet jag Big Brother, det kollar alla på men det är ingen som pratar om det för då erkänner man ju att man tilltalas av skiten. Då blir det äntligen lite tyst vid fikabordet och eventuellt om man har tur - en givande diskussion om hur vi ska rädda världen eller nåt annat spännande...
Kärlek.
Skicka en kommentar