fredag, september 22, 2006

Den som lever får se

De senaste veckorna har jag haft helt överjävligt mycket att göra på jobbet. Jag har gått från ett möte till ett annat, hembesök, vårdplanering... Och allt har genererat i ännu en plastficka med ett ärende som skriker efter uppmärksamhet, det ena mer brådskande än det andra.

Har kommit hem helt tom i huvudet på eftermiddagara och satt mig att stirra på tv:n. Men igår, då glimtade jag mig själv igen. Idol är bra för själen. Då är jag åter jag. Dryg, spydig och elak. Tack alla deltagare för att ni får mig på fötter igen. Idag är det fredag, och bara det är ju ett lyckopiller i sig.

I kväll är det visst en kräftskiva som skall gå av stapeln. Min haltande Kombo bjuder in, det är visst en arbetskamrat som har ställt till med festen. Kan bli trevligt. Resten av helgen är än så länge ett oskrivet blad. Kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker om det egentligen. Kanske behöver jag vila upp mig, men det känns som jag har använt den klyschan ett tag nu. För ekonomins del kan det vara bra med en kräftskiva med medtaget rödvin som redan finns hemma, men det känns också som en hel evighet sedan jag var ute och rumlade. På riktigt. Med förfest, utgång, dans och sen taxiresa hem liksom. Men som sagt, jag undrar om ekonomin håller för nåt sånt?

Hur som helst så ser jag fram emot sovmorgonen imorgon. Väldigt mycket.

1 kommentar:

Blame it on the stones sa...

ja... idol är bra för själen, hur ytlig man än låter när man tar de orden i sin mun. det är åter söndag och jag är alldeles alldeles bakfull. fy. men imorgon är det kick off så det är bara att ladda om. puss