måndag, september 18, 2006

Halleluja-moment

Sommaren kom och med den kom semestrar. Både min egen och andras. Sen kom veckor av tidiga mornar på en buss. Hoppet dog sakta, dag efter dag. Tills nu. I morse var han tillbaka. Den vackra mannen på bussen! Och genom dimman letade sig solens strålar.

Nu är det genast lite roligare igen. Tänk att det behövs så lite. Ett par smala rockers-jeans och ett brunt rufs. Sen är Tackan nöjd. Skyndar till bussen under glada tillrop i fortsättningen.

5 kommentarer:

Anonym sa...

The Bussman is back! Good! Det är skönt att ha något som piggar upp trötta höstmornar... hehe

Lotta sa...

Jajjemensan. Och just det att jag hade slutat hoppas liksom. För mig hade han slutat jobbet och lämnat stan liksom. Nu får vi ju bara hoppas att han lämnar stan efter nyår, precis som jag!

Blame it on the stones sa...

här finns en hel del söta busspojkar som jag kan locka med. för jag lockar på dig min lilla sheriff... komsikomsikomsi... vi ska ha så roooligt! :) saknar.

What's Up JR? sa...

Vill du han som en gladstund på morgonbussen eller vill du äta anklever och dricka yadayada cheateu år 47 över en trevlig konversation med honom?

Tåls att tänka på (Jag lämnar aldrig söta tjejer obemärkt men oftast med pinsam efterverkan)

Blezz Up!

Lotta sa...

Jr: Trevlig konversation, ja tack. yadayada vin, absolut! Men anklevern får han äta själv tror jag.

Just nu är jag annars också ganska nöjd med att ha han på bussen på morgonen.