Det hade brunnit...

Mänskliga irritationsmoment. Finns det nåt som kan få en att gå igång som dom??? Ni vet, det räcker man att personen ifråga visar sig så kryper det i kroppen på en. Om han eller hon dessutom dristar sig till att öppna munnen, då vill man bara skrika högt. Lägg då till att han/hon är läskigt puckad när det gäller många saker, alltid skämtar vid fel tillfällen och om alldeles uppåt väggarna fel saker, varje dag kommer med nya små yttre misslyckanden (exempelvis kläder och andra attribut) och då alltid envisas med att provocera fram kommentarer gällande dessa och bara i största allmänhet är jävligt motbjudande.

Och han har jag haft nån väldigt märklig, dock oförnekbar, crush på. Vad fan hade hänt? Kan någon svara på det? Min enda förklaring är en kombination av brist på uppmärksamhet, tristess och brand upptill. Men det har gått över nu. Det har blivit roligare och jag syns (!). Restaureringsarbetet av huvudet är så gott som färdigt.

Men skäms, det gör jag fortfarande.