Där hittade du bestämt ett litet guldkorn, Bertan min

Jag var på ett parfymeri (det finns verkligen) härom dagen. Dom hade sånt här lipgloss som alla Hollywood-kändisar har och som gör att läpparna blir större... Jag tror att det är nåt där i som gör att läpparna svullnar liksom. På nåt sätt. Nästan 400 kronor. För ett jävla klart läppglans. Men självklart blev jag ju lite nyfiken, och tanken slog mig verkligen, att det kanske skulle vara värt det. Jag fuderade lite på det efteråt. Och jag undrar hur det kom sig att jag tyckte att det kunde vara värt att tjacka ett läppglans för 400 kronor för att prova om man verkligen fick större läppar... Jag har aldrig haft nåt behov av att förstora läpparna. Inte så att dom är väldigt fylliga eller så, men det har aldrig känts som nåt jag prioriterat. Eller så. Nåväl. My point: Varför blev jag lite sugen på att köpa läppglanset som skulle göra läpparna större när 1) det kostade så mycket och 2) det inte ens skulle fylla nåt behov hos mig? Det måste ju vara reklamen främst. Bilderna på alla som enligt reklamen använder detta läppglans (som jag just nu bara minns en av; Jennifer Aniston). Eller? Vad skulle det annars kunna vara? Liiiite nyfikenhet kanske, om läpparna verkligen KAN bli större av det där glanset? Hur känns det då? Det måste väl svida lite åtminstone?

Jag måste medge. Jag är fortfarande lite nyfiken på att prova. För att se liksom. Om det funkar. Hur det känns. Men fan vet... hur skulle jag se ut??? Hur som helst är det väl bättre att testa ett läppglans än att spruta in diverse ämnen under skinnet? Men ändå. Vad är det som händer egentligen? Vad är det alla forsknigspengar går till? Hitta nya produkter som gör att vi människor kan förbättra våra yttre efter behag istället för att hitta vaccin mot HIV och Aids, bot mot cancer... osv. Ibland känns det bara så skevt.